I'm with you

Musiknostalgi.
Ett av de band som bokstavligen förändrade mitt liv var Red Hot Chili Peppers. Jag var 10 när jag fick Californication av pappa & jag minns hur vi körde hem ifrån Täby Centrum med "Around the world" i högtalarna på högsta volym. Jag var fan överlycklig. Sedan dess har de väl gett ut sådär bra album & jag kan inte neka att de var bäst under 90-talet. Även om RHCP inte har gått lika varmt i mina högtalare de senaste åren så har jag alltid följt dem, de har liksom varit det bandet för mig sen jag var 10.

Den 30 augusti kommer deras 10:e studioalbum - I'm with you. MEN, utan gitarristen John Frusciante som, enligt mig, praktiskt taget har tagit deras ursprungliga sound & utvecklat det genom de nästan två decennier han var med i bandet. Nya gitarristen heter Josh Klinghoffer & verkar lovande (han praktiskt taget ser ut som en yngre cleanare version av Frusciante) & vi hoppas att han inte gör oss besvikna (även om jag verkligen älskar Frusciante & anser honom vara oersättlig).

The band of my life kommer till Stockholm i oktober & jag ska naturligtvis vara där tillsammans med Jessica & Sara. Det finns inga ord som kan beskriva hur exalterad jag är! Har bara sett dem en gång innan & det var i Köpenhamn år 2001 tror jag.

Här kommer deras första singel från den nya plattan - "The Adventures of Rain Dance Maggie". Enjoy!

"Den stora faran är apatin och tystnaden"

Jag tror att vi alla fortfarande är i chock efter helgens makabra händelser. Alla kolleger, alla kunder & vänner jag möter säger att de fortfarande inte tror att det är sant. Jag fattar det inte heller. & jag känner att det inte finns så mycket mer att säga liksom för det mesta har redan sagts. Vi vet att det är fruktansvärt & att det han har gjort inte ska skrämma oss ifrån att tro på ett öppet samhälle där vi kan leva med våra olika åsikter sida vid sida. & vi vet att när såna här saker händer, när det är ett annat lands sorg, är det också vår sorg. & vi har dem i våra tankar & hjärtan.

Jag vill härmed länka till två ledare i söndagens & dagens DN som jag tycker var väldigt bra & ingav ett ljus i ett annars så mörkt innehåll. Ta er lite tid att läsa, de är inte så långa & för mig var det skönt att få avskyn att lägga sig om bara för en stund. Ledarna säger mycket av det vi redan vet men det skadar inte med lite upprepning, i alla fall inte i tider som dessa.

Söndag: Var inte rädda

Måndag: Ord göder hat

It all ended.

& så var den sagan slut. Tomheten & antiklimaxet som jag kände igår efter att ha sett den sista Harry Potter-filmen gjorde mig lite ledsen i ögat. Men damn, bra var den (även om jag tycker att Neville förtjänade ett hångel med Luna efter att ha räddat dagen). Sorgen över att så många dör var dock total & när de sorgligaste stunderna väl kom så var det så mycket snyftningar i biografen att jag kände att det var OK för mig att snyfta lite också. Särskilt när man såg in i Snapes minne. Seriöst, en del av mitt hjärta dog med honom i filmen (världens töntigaste jag är, jag vet)!!

Ikväll kommer päronen hem med farmor & då ska jag laga en god middag för att sedan dra ner till Sara & fira hennes 22-årsdag. Trevligt!

På tal om päron, här kommer ett så sjukt kul klipp från Nile City 105.6.
Enjoy folks!

"But at least there was a tour for it to go wrong on"

Svt regerar. Häromdagen såg jag Dox favoriter, alltså det bästa av dokumentärer. I torsdags visade de Anvil! The story of Anvil, en dokumentär om rockbandet Anvil som hade sina 15 minutes of fame för att sedan falla i glömska. När bandmedlemmarna är 50 år har de fortfarande rockstjärnedrömmar & kämpar för att få sin comeback & erkännandet som de förtjänar. & de kämpar & de kämpar & de kämpar. Det är så tragiskt, det är så sorgligt (ett tag patetiskt för att sedan bli hjärtskärande) & det är så fint. Vänskapen mellan sångaren/ gitarristen & trummisen, som är stommarna till bandet, är det som håller allt samman även om den ligger på bristningsgränsen flera gånger. När filmen var slut satt jag med tårar i ögonen & jag fick lust att köpa en massa Anvil-skivor bara för att stödja bandet vars musik inte ens tilltalar mig. Jag rekommenderar verkligen att se Dox & jag rekommenderar verkligen att se Anvil! The story of Anvil. Ni kan se dokumentären på Svt Play plus flera andra dokumentärer som tillhör Dox favoriter!