i'm amazed

Det känns som att jag har åkt 10 år bakåt i tiden. Jag sitter här & läser Tillämpad kommunikationsvetenskap en ganska sen onsdagskväll & mina grannar ovanför har fest (festen började vid typ sju). Vad hör jag? Jag hör Blink182, jag hör System of a down & nu hör jag "My way" med collegerockarna Limp Bizkit. Det känns som att festens tema är mellanstadierock! Ni vet, den tiden då alla killar skulle ha blekta baggybyxor, en nyckelkedja, skejtarskor, en för stor tisha med nåt fuck-offtryck & en keps bak & fram (också gärna med ett fuck-offtryck). Fred Durst & Kid Rock var de coolaste katterna i stan & Eminem representerade hiphopen (för inga kidz i Täby lyssnade på svarta rappare förutom 50 Cent & han är en så överskattad rappare att han inte ens räknas). Helvete, nu tror jag att de spelar Deftones. Jag älskar det bandet men jag blir lite ledsen av att höra dem DÄR uppifrån för just nu har jag bara lust att gå in med macheten & slakta dem till tonerna av Johann Sebastian Bach.

Som avslutning, för nu måste jag återgå till läsningen, så ger jag er musikvideon till låten som får representera kvällens partaj. Enjoy... NOT.

on the road

Såg en väldigt vacker & fin film igår - Dagbok från en motorcykel, eller Diarios de motocicleta som den heter på spanska. Har faktiskt inte sett den förrän nu & jag rekommenderar den hjärtligt. Jag är ett stort fan av roadmovies & jag kan säga att den här inte gjorde mig besviken - den hade fin musik, duktiga skådespelare, otroliga miljöer, Gael García Bernal (!!!) & helt fantastiska foton! Blev sjukt sugen på att åka till Latinamerika & umgås med de där jäkla lamorna bredvid en vacker vy i södra Argentina & lyssna på José Feliciano.

Andra roadmovies jag kan rekommendera är Sideways, Little Miss Sunshine, Almost Famous, Apocalypse Now, From dusk till dawn, Dogma, Långben - The movie & såklart Eurotrip. Någon jag missat?

en sån där fuckin' insikt

En mätt Sofie är en glad Sofie . [Nej det var inte dagens insikt, bara ett konstaterande eftersom jag nu tog en lunchbreak]

Jag har oroat mig ganska mycket över ett stipendium som SIDA delar ut två gånger om året och som ALLA som ska skriva en C- eller D-uppsats utomlands vill ha & skulle gå över lik för - Minor Field Studies stipendiet (MFS). Det är nu 9 dagar kvar tills ansökningen ska vara inne & jag har kommit en helt OK väg på min ansökan fastän jag bestämde mig för någon vecka sedan att jag faktiskt skulle ansöka (var fast bestämd på att inte söka då jag inte hade en kontaktperson i Kambodja, något som man måste ha för att få ansöka). För att göra en lång procedur kort - jag har känt på mig ganska länge att jag inte kommer få stipendiet. Det är hård konkurrens, det är få stipendier & jag har inte lagt ner den tid som jag velat lägga ner på min ansökan. Det suger.

Så, dagens insikt - jag ska försöka (för någonstans inom oss alla finns en liten jävel som heter hopp) ställa in mig på att jag kommer faila MEN jag ska fanimej ge allt jag har på den här ansökan under den korta tiden jag har kvar. Då kan ingen (speciellt jag själv) säga att jag inte har försökt. Besvikelsen kommer såklart vara FETINGSTOR om jag inte får det, men då kan jag åtminstone säga "bättre lycka nästa gång, nu ska jag gå & dränka min besvikelse i cola".

Det här är faktiskt ett ganska optimistiskt inlägg även om det kanske inte verkar så. Jag känner mig ganska tillfreds. Så för att lämna er med ett leende så bjuder jag på humor.

fun times

Har pluggat i stort sett hela dagen & det har varit Kambodja för hela slanten. & när jag säger hela slanten så menar jag H E L A S L A N T E N. Idag bokade jag biljett från Indien till Phnom Phen & en biljett hem såklart. & det betyder alltså att jag är på väg! Jag har en kontaktperson som arbetar på Cooperation Committee of Cambodia & dit ska jag i mars för att samla material till min C-uppsats. Aw yeaaa!

Nu ska jag återgå till att skriva en landsprofil av Kambodja & sen ska jag träna. Kan ju tillägga att jag hittade webkameran & bilden nedanför kan ju visa så kul jag har det med pluggandet.

back in town

Tillbaka i metropolen Växjö. Tågresan började tidigt men eftersom jag är den jag är så sov jag som ett barn halva resan. Har haft en grym vecka i Stockholm & jag längtar till november då jag åker upp igen för att se Monty Pythons Spamalot & utgång med Sanna & förhoppningsvis de andra informatörerna i stan. Weeee~

Det börjar bli kallt som i Sovjet nu, vilket inte alltid är så kul. Men då brukar jag slå på musikvideon till Weezers "Island in the sun". Den får en alltid på bättre humör!

i'm on a rollercoaster but i'm on my feet

Jag har haft en ganska grym vecka än så länge. I måndags åkte jag till Linköping & hälsade på Sara. & igår åkte jag upp till Stockholm för att några timmar senare stå i Globen tillsammans med Jessica & Sara & vänta på ett av de bästa banden i världen -Red Hot Chili Peppers!

Moi var glad. De spelade ganska oväntade (se äldre låtar) vilket gjorde mig glad eftersom jag gillar deras gamla alster. Breaking the girl har jag aldrig hört live & den var helt fantastisk. Soul to squeeze gjorde dom också helt fantastisk & när de satte igång Higher Ground flög jag runt som en vante för det riffet är fan svårt att motstå. Såklart var Under the bridge SÅ vacker för det är en av världens mest vackraste låtar som någonsin har skapats & jag blev lite varm i hjärtat.

Många tycker säkert att jag är jättetöntig när det kommer till RHCP men ni måste förstå att det här bandet förändrade mitt liv för snart 12 år sen. Jag brukade rita deras loga på min högra handled för en sån tatuering hade alla i bandet & se jäkligt badass ut i skolan dagen efter. Jag insåg att musik kunde vara bra & det var nog då jag aktivt började leta musik & verkligen lyssna på musiken. & musiken påverkar ens liv mer än vad man tror. Det här inlägget är så smörigt att jag inte vet vad jag ska göra med det! Förlåt, nu ska jag gå & dricka ett glas cola i min töntighet.

got skins?

Idag var det en dag då jag har kunnat chilla & inte behöva göra så mycket skolrelaterat. Jag åt lunch med Amanda & Emelie som är i Växjö över helgen & fyllde år igår. Hon praktiserar just nu på en PR byrå i Stockholm & stormtrivs så jag antar att hon är förlorad till hufvudstaden - för evigt heheheeee. Idag kom också ett par & tittade på lägenheten för ja, vi ska flytta ut i mitten av december (det kändes verkligen som igår som jag flyttade in).

Nu har jag tittat klart på säsong 2 av den brittiska serien Skins. Handlar om några ungdomar i England som festar, festar, är med i en massa drama, har ätstörningar, har upfuckade föräldrar, blir kära & festar. Trodde inte att den skulle få mig att börja gråta men det gjorde den.

Kan också rekommendera att läsa Amandas & Lindas reseblogg From chai to bush tea. Den handlar om allt som rör förberedelserna inför Den Episka Resan, tiden i Indien & deras C-uppsats som de ska skriva in Botswana. That's right people, de två blondinerna & asiaten ska splittras i Indien. Hur ska jag klara mig?!

Tror jag skjuter på den hemska tanken. Fredagkvällen bjuder på pizza, Idol & en bra film hos Stina. G'night to ya guv'ner!

Teenage Riot

Kan inte riktigt säga om det har varit en produktiv dag. Den har inte varit tråkig & känslorna har svajat upp & ner som om jag är gravid, har mens, blivit dumpad & är nykär på samma gång. Crazy är vad det är. Tidigare i dag skrev jag ett inlägg som mest handlade om tråkiga saker men nu efter att jag har gått på ett störtskönt svettigt steppass, sett säsongens första avsnitt av Top Model & tryckt i mig kanelbullar så är jag ganska nöjd med allt ändå. Därför tänkte jag rabbla upp två bra saker som jag har gjort idag & som jag känner kommer skänka mig glädje för ett tag...

1. Jag gjorde en spellista som heter Teenage Riot och där det bara finns härlig teen angst musik från 80-& 90talet. We're talkin' Sonic Youth, Pixies, Hole, Smashing Pumpkins, Blur, Suede & Garbage baby! Aw yeeaaa

2. Jag beställde mig en tisha från Tshirt store. Jag var liksom tvungen, den fick mig att skratta högt & jag tycker om det som får mig att skratta högt. För er som inte pallar att läsa i en cirkel så står det: "Badminton - det optimala kommunikationsmedlet i en infekterad relation". Hur kan en f.d badmintonspelare, nu media kommunikatör, inte gilla detta?!