fredag 26 mars 2010

What to do?

Dokumentären "Tatuerad för krig" får mig att gråta. Jag vet inte om det beror på musiken som en f.d soldat spelar på sin gitarr eller om det beror på den gigantiska tatueraren som sitter mot väggen & gråter. Hur som helst är det hjärtskärande. Amerikanarnas krig har jag inte mycket till övers för. Två killar jag kände & gick i samma klass med i USA skulle ta värvning efter studenten. När man frågade dem varför sa de: För att slåss för mitt land. Det var seriöst det dummaste jag har hört. Jag stod inte dem nära, de var liksom de som man hängde med då & då, en friend to a friend. Men jag tänkte verkligen på dem när jag såg den här dokumentären. För att dessa soldater som intervjuas, oftast i tatuerarstudion, är skadade för livet & har funnit insikt i hela konflikten. & för att de har mardrömmar & kör av vägar med sina bilar för att de får en flashback & för att de inser att de faktiskt har dödat barn. Det är hemskt, det är hjärtskärande. & jag undrar ibland om killarna från skolan känner såhär. För på nåt sätt, så vill jag höra dem säga att de aldrig vill tillbaka till kriget.

När jag chattade med en av dem för nåt år sedan, befann han sig i Irak & han sa att han saknade action, han ville liksom skjuta med sitt vapen. Han sa att han ville dö i strid någon dag, men inte nu, för hans fru var gravid med deras första son. Men nån dag vill han dö i strid. Jag hoppas innerligt att han inte känner så nu. För hans sons & frus skull åtminstone! Jag ville bitchslappa honom genom fb-chatten. Även om jag tycker att hans skäl till att vilja åka till Irak & Afghanistan är dumt, så måste man på nåt sätt ändå respektera det. För på nåt sätt så vill de hjälpa.

Man får en slags ny insyn på sig själv & andra människor efter att ha sett dokumentären. Machopojkarna som ska ut i krig för första gången för att "kill some terrorists" förvandlas till psykiskt skadade män som har vuxit i sitt sätt att se på.. allt. & jag får se nåt som gör att jag vill fortsätta att hjälpa människor på nåt sätt. För jag tror att jag är på rätt spår, på rätt utbildning & med rätt människor.

1 kommentar:

  1. ikr. but i think the mentality in america is totally different to what we're used to. patriotism and "defending the country" is really important. war veterans are greatly respected. idk.

    i know how you feel tho. i saw this ncis episode (lol) where this old war vet came in and asked them to arrest him, because he killed a fellow american soldier during ww2 and had terrible ptsd flashbacks about it. it was awful, made me cry :'(

    SvaraRadera